Gellivara Aktiebolag | Årtal: 1752 — 1893

/av

Arkivbildare: Gellivara Aktiebolag

Verksamhetsperiod: 1752 — 1893

Historik arkivbildare:

Redan på 1650-talet upptäcktes de stora järnmalmsfyndigheterna i Gällivare, men det var mycket svårt, kanske omöjligt, att ta tillvara denna järnmalm, eftersom det knappt fanns några transportmöjligheter alls. Karl XIV Johan köpte under 1800-talets första årtionden upp stora järnbruksegendomar i Norrbotten. Dessa egendomar kom att kallas Gellivare-verken. Flera orsaker, bland annat dålig lönsamhet, gjorde att egendomarna såldes. Under 1850-talet bestod ägarna av både norrmän och svenskar, och dessa gjorde en del nyinvesteringar som syftade till att utnyttja egendomarnas stora skogsbestånd. En av delägarna, Viktor Kjellberg, köpte 1860 upp de norska andelarna. Denne Kjellberg hade en samarbetspartner, Pontus Kleman, som var affärsman och bosatt i London. Samma år (1860) bildades ”The Gellivara Company Limited” i London. Det nya bolaget misslyckades med att locka intressenter, men Kjellberg tog nya tag som ensam ägare efter att Kleman överlåtit sina andelar till honom. Med detta bildades Gellivara Aktiebolag, som skulle komma att tillverka stål, tack- och stångjärn, samt driva sågverk. Under 1862 lades driften vid alla järnbruk ned och man satsade helt på sågverksrörelsen. Redan från starten på 1850-talen fanns planer på en järnväg mellan Gällivare och Råneå för att kunna frakta järnmalmen från gruvorna. Från Råneå skulle sedan bolaget exportera till England. Planerna blev aldrig av, men i stället fanns en idé om en kanal förbi forsarna för att via vattenvägen kunna frakta malmen ner till älvmynningen. För att kunna få tillgång till de statliga medel som anvisades till detta tvingades Gellivara AB förbinda sig att även bygga en järnväg mellan Gällivare och Lule älv. Detta va en tung utgiftspost för bolaget och återigen vände sig Kjellberg till England och ett nytt bolag startades 1864 med samma namn som tidigare, ”The Gellivara Company Limited”. Detta bolag skulle återigen misslyckas på grund av en lågkonjunktur inom järnhandeln och spekulerande på Londonbörsen. ”Engelska kanalen” Kanalbygget påbörjades 1864. Redan från starten hade man ekonomiska problem och de fanns motsättningar mellan arbetare från andra delar av Sverige och ortsbefolkningen, vilket utmynnade i ”Edeforsupproret”. Under den årliga marknaden i Edfors vändes arbetarnas missnöje mot boende i samhället och man var tvungen att skicka dit femtio man ur livkompaniet för att stävja oroligheterna. Under sommaren 1865 fanns inga pengar eller matförråd kvar och arbetarna (under 1865 arbetade 1486 människor med kanalen) skickades hem. Bolaget fick utökat tillstånd för att kunna avsluta byggandet av kanalerna till 1868, men arbetet återupptogs aldrig. Under tiden bedrev The Gellivara Company Limited trävaruhantering som tidigare. Nytt bolag Relationen mellan Kjellberg och direktionen i London blev under 1866 ansträngd och Kjellberg fick direktiv om att sälja bolagets lösegendom och att utarrendera sågverken för att kunna betala skulderna. Detta ledde till att The Gellivara Company Limited förlorade kontrollen över de anläggningar de haft i Norrbotten. Den 30 december 1867 försattes bolaget i konkurs, och den 19 oktober 1868 registrerades ett nytt bolag i London, ”The New Gellivara Company Limited”, för att köpa upp Gellivare-verken och betala likvidationskostnaderna. 1871 såldes egendomarna vidare till firman ”Giles Loder”, vilka drev bolaget vidare under samma namn. På grund av att bolaget var registrerat i England stötte man på onödiga hinder och aktieägarna beslöt att bolaget frivilligt skulle likvideras. 1882 överfördes egendomarna till ett svenskt bolag, som fick namnet ”Gällivare aktiebolag”. För detta bolag stod Robert Loder som ensam ägare. 1888 avled Robert Loder och bolaget hade svårt att hitta finansiärer i England, vilket ledde till nya ekonomiska problem. Gällivare AB upplöstes 1891 och de stora egendomarna spreds till olika intressen.

Innehållsförteckning:

  • Serie F 1: Handlingar ordnade efter ämne –
    Volymnummer Tidsperiod Anmärkning
    1 1863 — 1893 Bolagsordning 1882
    Styrelseprotokoll 1889
    Köpekontrakt 1893-1892
    Flottledssyner etc. efter Kalix elf med bland annat ritningar över flottleden 1890-tal
    Priser och tekniska beskrivningar av diverse utrustning för sågar från J&C Bolinder Mekaniska verkstad och E.V. Beronius Mekaniska Verkstad uå
    Ritnin 1888 (planritning av ångbåtar ”selacting slide and screw cutting lathe” uå, samt foto denna)
    Skogsskifteskontrakt 1887-1890
    Kostnadsförslag för anläggning i Norrbotten vid ”Altappen” ca 1890
    Korrespondens (Hilding Regander) 1892-1893
    Utdrag ur domboken 1893
    Specifikation (tom) uå
    Gellivara AB:s egendomar (karta) 1863
    2 1752 — 1833 Charta öfver Ängesträsk Nybygs ägor 1790
    Beskrivning öfver flottleden Råneå elf uå
    Domstolshandlingar, Råneå (Luleå) 1752-1811
    Diverse handlingar rörande Råneå 1805-1833