Graninge Bruk 1873-1969 | Årtal: 1873 — 1969
Arkivbildare: Graninge Bruk 1873-1969
Verksamhetsperiod: 1873 — 1969
Historik arkivbildare:
Graninge Bruk Guvernören i Västernorrland, lagmannen, generalmajoren (utnämndes till general år 1675 av Carl XI), ägaren till Holms Gård vid Ångermanälven och friherren Carl Larsson Sparre (1627-1702), besökte Graningeområdet 1669 för att lösa en marktvist mellan två svedjefinnar i Östergraninge och Sörgraninge. Han fann att trakten hade de stora råvarutillgångar som behövdes för att starta ett järnbruk. Efter ansökan till Bergskollegium, erhöll han sina järnbruksprivilegier den 19 november 1673. Bruket med masugnar och hammarsmedja stod färdigt år 1677 och var det första i Ångermanland, men det brändes ner samma år, den 19 september, av norrmän som härjade i området. — Här finns det flera versioner av vad som hände och i vilken ordning, men detta verkar vara vad som är närmast sanningen: — Den 7 september 1675 utnämndes Sparre till general med chefskap över den norrländska milisen med uppgift att sköta försvaret av Västernorrland. Han förfogade 1677 över en styrka på ca 1700 man, däribland 3 kompanier (250-600 man) jämtlänningar som räknades som mindre pålitliga. Den 19 september 1677 brändes Graninge bruk ner av ett Romsdalskt kompani (20-30 Dragooner enligt nedskriven berättelse), vars mål var att återerövra Jämtland till Danmark (danskarna ville ta tillbaka vad de förlorat i freden vid Brömsebro 1645 i den s.k. Gyldenløverfejden 1675-1679). Danskarna hade också, enligt uppgift, satt ett pris på chefen för de svenska styrkornas huvud, Carl Larsson Sparre. För att fiendestyrkan skulle hitta till bruket i Graninge krävdes vägvisning, och en version säger att den jämtländska allmogen tvingades att visa vägen. En annan säger att de villigt ställde upp. Det är inte helt osannolikt att jämtlänningarna var välvilliga, eftersom de redan hade tagit ställning och valt Danmark-Norge (misstron mot det svenska styret var utbrett i provinsen). Vid tillfället hade Sparre samlat sina styrkor i trakten av Borgsjö i Medelpad, vilket gjorde att både bruket och gränsen mellan Ångermanland och Jämtland var oskyddade. Bruksfolket kunde ju inte gärna göra motstånd på egen hand mot tränade soldater. När man fick vetskap om inkräktarna gick allmogen i Sollefteå, Långsele och Helgum man ur huse för att angripa dem, men då hade redan de dansk-norska dragoonerna dragit sig tillbaka till Jämtland. Året efter gav sig Sparre med sin norrländska milis in i Norge och lät bränna ner Röros kopparverk, i vad som ser ut som en ren hämndaktion för vad som hänt vid Graninge bruk. Senare under året 1678 avskedades Sparre från armén då kungen inte var nöjd med det sätt han ledde den nordsvenska armén. Det finns också en annan förhistoria bakom varför danskarna brände Graninge bruk. En finsk kapten, Lars Gercke, som skickats från Skeppsholmen till Norrland, företog sig på eget bevåg en räd från Medelpad in i Fors socken i östra Jämtland, där hans manskap brände ner elva gårdar den 7 september 1677. Kaptenen sändes tillbaka till Stockholm för räfst (räfst=grundlig undersökning av brott) men skadan var redan skedd och kanske var Lars Gerckes tilltag anledningen till att Sparre fick ett pris på sitt huvud och till att Graninge bruk brändes. — Elva år senare, år 1682, var bruket återuppbyggt och verksamheten kunde åter starta, men sjömalmen från Graningesjön visade sig vara oduglig för järnframställning. Malmen som användes fraktades istället från Utö gruva i Stockholms skärgård med segelbåt till Hammar (utanför Kramfors) vidare till Sollefteå med s.k. flodhaxe, och därifrån vidare till bruket i Graninge med häst. Eftersom det inte fanns vägar skedde transporten från Sollefteå till Graninge vintertid. Vägen genom skogen till Graninge kom att kallas Järnvägen och användes i 200 år. Karl XI:s reduktion innebar att adeln fick lämna ifrån sig förläningar som de tidigare fått sig tilldelat av Kronan. Sterbhuset efter Lars Sparre (Far till Carl Larsson Sparre) hade tidigare sålt en förläning till Lars Fleming, och i kontraktet fanns en skrivning som gjorde att när Kronan återtog förläningen stämde Fleming sterbhuset. Rättsprocessen avgjordes till Flemings förmån och Graninge bruk med tillhörande hemman överfördes till honom (mer om detta finns att läsa i Graningeverken historisk skildring och Historisk Skildring av Graningeverken och dess ledare under 320 år). År 1691 tvingades Sparre lämna bruket och dess hemman till friherre Lars Fleming (1621-1699). Sonen Magnus Fleming (1655-1718) fullföljde sin fars planer på upprustning av Graninge bruk och uppbyggnad av Sollefteå masugn. År 1719 såldes Graninge och Sollefteå bruk till stockholms-köpmannen Johan Clason (1667-1747). Chefskapet stannar inom familjen Clason i över 100 år, ända till 1820-talet, när Jacob Kristian Clason (1769-1848) tvingas i konkurs. En av de nya ägarna, Per Wilhelm Gavelius (1773-1840), är dock gift med Clasons syster, Katarina Helena. Denna Katarina Helena leder bolaget mellan 1840-1843, åren närmast efter makens död. Hon var en kraftfull, praktiskt duglig kvinna med starkt ordningssinne, sträng och ibland något het (citat från Graningeverken och dess ledare under 320 år). Åren 1808 och 1809 byggdes bruket ut med spik- råståls- och plåthammare. En konkurs satte tillfälligt stopp på verksamheten år 1821-1824, men bruket inköptes av friherre Nordenfalk på Holm, lagman Per Wilhelm Gavelius och landshövdingen Nieroth (en tredjedel var) och drevs vidare. Den 1 november 1847 bildades Holms och Graninge Bruks bolag efter en sammanslagning av Graninge, Bollsta, Forsse, Sollefteå, och Gålsjö bruk. År 1873 upplöstes Holms och Graninge Bruks bolag och i dess ställe bildades Graningeverkens AB med Gavelius som chef. Sågverksrörelsen utvecklades till den helt dominerande och mest framgångsrika grenen av bolaget. Omkring år 1930 ägde bolaget 110 000 hektar skog och sysselsatte kring 430 arbetare, men då var sågverksrörelsen inte längre framtiden, vilket man kan se i mellankrigstidens vikande konjunkturer. Från 1930-talet och framåt var det cellulosafabriken (sågverket i Sandviken byttes ut mot en cellulosafabrik) och framför allt vattenkraften som var bolagets framtid. Man köpte upp elföreningar och elbolag och införlivade i Graningekoncernen och under 1950- och 1960-talen satsade man stort på egna kraftverksbyggen, och bolaget höll på att omvandlas igen- denna gång till en storskalig elproducent. Sågverksindustrin var under denna period dock på intet sätt avslutad, utan fortsatte att utvecklas ända in på 1990-talet. Bl.a. investerade man i och uppförde den nya Bollstasågen. Utvecklingen mot vattenkraften fick följden att bolaget åter började splittras upp. Redan 1961 avyttrades Sandvikens Cellulosa och Utansjö Cellulosa och Bollsta sågverk såldes till Rottneros respektive SCA i början av 1990-talet. Bolaget köptes upp av Graninge AB år 2000 och Graninge AB köptes i sin tur upp av Sydkraft, där E.ON hade aktiemajoriteten, år 2004. Båda företagen bytte namn till E.ON år 2005. Arkiven efter Graningeverken, som finns hos Näringslivsarkiv i Norrland-NIN med föregångare sträcker sig från slutet av 1500-talet och fram till år 2004. Den större delen av arkivet levererades till NIN under våren år 2000 från bolagets centralarkiv i Bollstabruk. Arkiven ägs idag av Statkraft Sverige AB. I Graninge finns idag kvar bl.a. vattenhjul, smedjor, arbetarlängor och flygelbyggnaderna till herrgården. Februari 2015, Härnösand Daniel Nordin, arkivchef
Innehållsförteckning:
- Serie F 1: Handlingar ordnade efter ämne –
Volymnummer Tidsperiod Anmärkning 1 1896 Sågtimmerbok 2 1897 Sågtimmerbok 3 1898 — 1899 Sågtimmerbok 4 1899 Sågtimmerbok 5 1896 — 1900 Sågtimmerbok 6 1874 — 1878 Spannmålskladd
Innehåller uppgifter om utkvitterade kvantiteter på individnivå7 1882 — 1886 Uttagsböcker för spannmål och saltvaror
Innehåller även uppgifter om de anställdas uttag av varor8 1888 — 1892 Uttagsböcker för spannmål och saltvaror
Innehåller även uppgifter om de anställdas uttag av varor9 1893 — 1900 Uttagsböcker för spannmål och saltvaror
Innehåller även uppgifter om de anställdas uttag av varor10 1898 — 1900 Uttagsböcker för spannmål och saltvaror
Innehåller även uppgifter om de anställdas uttag av varor11 1923 — 1927 Handlingar angående tråddrageriet 12 1920 — 1930 talet Diverse handlingar;
Avtal, skrivelser, rapporter och brev från 1920-talet, t.ex.
Arbetsavtal 1924-1931
Handlingar rörande jordbruket 1920-1936 såsom födorådskontrakt, auktionsprotokoll, leveranskontrakt och statistik, samt handlingar från 1920- och 1930-talen angående tråddrageriet och spiksmedjan
Nr 813 1825 — 1950 Diverse handlingar;
Tomtplan över Graninge Bruk (omkring 1900?)
Lantbruksingenjör Holms utredning angående jordbruken vid Graninge, Bollsta, Forsse, Sandviken och Utansjö 1932
Kolbrygga vid Graninge 1891
Arrendering av Graninge jordbruk på 1950-talet
Graninge torvströförening på 1930-talet
Graninge bönhus omkring sekelskiftet 1900
Blästa rotehållare på 1870-talet
Räkenskapshandlingar 1825-1880
Nr 9
- Serie G 1: Räkenskaper –
Volymnummer Tidsperiod Anmärkning 1 1873 Capitalbok 2 1873 Journal 3 1873 Afräkningsbok 4 1873 Cassabok 5 1874 Capitalbok 6 1874 Journal 7 1874 Afräkningsbok 8 1874 Cassabok 9 1875 Capitalbok 10 1875 Journal 11 1875 Afräkningsbok 12 1875 Cassabok 13 1875 — 1877 Memorial 14 1876 Kapitalbok 15 1876 Journal 16 1876 Afräkningsbok 17 1876 Kassabok 18 1877 Kapitalbok 19 1877 Journal 20 1877 Afräkningsbok 21 1877 Kassabok 22 1878 Kapitalbok 23 1878 Journal 24 1878 Afräkningsbok 25 1878 Kassabok 26 1878 — 1881 Memorial 27 1879 Kapitalbok 28 1879 Journal 29 1879 Afräkningsbok 30 1879 Kassabok 31 1880 Kapitalbok 32 1880 Journal 33 1880 Afräkningsbok 34 1880 Kassabok 35 1881 Kapitalbok 36 1881 Journal 37 1881 Afräkningsbok 38 1881 Kassabok 39 1882 Kapitalbok 40 1882 Journal 41 1882 Afräkningsbok 42 1882 Kassabok 43 1882 — 1885 Memorial 44 1883 Kapitalbok 45 1883 Journal 46 1883 Afräkningsbok 47 1883 Kassabok 48 1884 Kapitalbok 49 1884 Journal 50 1884 Afräkningsbok 51 1884 Kassabok 52 1885 Kapitalbok 53 1885 Journal 54 1885 Afräkningsbok 55 1885 Kassabok 56 1886 Kapitalbok 57 1886 — 1887 Kapitalbok 58 1886 Journal 59 1886 Afräkningsbok 60 1886 Kassabok 61 1886 — 1891 Memorial 62 1887 — 1888 Kapitalbok 63 1887 Journal 64 1887 Afräkningsbok 65 1887 Kassabok 66 1887 — 1890 Memorial 67 1888 Kapitalbok 68 1888 Journal 69 1888 Afräkningsbok 70 1888 Kassabok 71 1889 Kapitalbok 72 1889 Journal 73 1889 Afräkningsbok 74 1889 Kassabok 75 1890 Kapitalbok 76 1890 Journal 77 1890 Afräkningsbok 78 1890 Kassabok 79 1891 Kapitalbok 80 1891 Journal 81 1891 Afräkningsbok 82 1891 Kassabok 83 1892 Kapitalbok 84 1892 Journal 85 1892 Afräkningsbok 86 1892 Kassabok 87 1893 Kapitalbok 88 1893 Journal 89 1893 Afräkningsbok 90 1893 Afräkningsbok 91 1893 Kassabok 92 1894 Kapitalbok 93 1894 Journal 94 1894 Journal 95 1894 Afräkningsbok 96 1894 Kassabok 97 1894 — 1899 Memorial 98 1895 Kapitalbok 99 1895 Journal 100 1895 Afräkningsbok 101 1895 Kassabok 102 1896 Kapitalbok 103 1896 Journal 104 1896 Afräkningsbok 105 1896 Kassabok 106 1897 Kapitalbok 107 1897 Journal 108 1897 Afräkningsbok 109 1897 Kassabok 110 1898 Kapitalbok 111 1898 Journal 112 1898 Afräkningsbok 113 1898 Kassabok 114 1899 Kapitalbok 115 1899 Journal 116 1899 Afräkningsbok 117 1899 Kassabok 118 1900 Kapitalbok 119 1900 Journal 120 1900 Afräkningsbok 121 1900 Kassabok 122 1900 — 1904 Memorial 123 1901 Kapitalbok 124 1901 Journal 125 1901 Afräkningsbok 126 1902 Kapitalbok 127 1902 Kassabok 128 1903 Kapitalbok 129 1903 Journal 130 1903 Afräkningsbok 131 1903 Kassabok 132 1904 Kapitalbok 133 1904 Journal 134 1904 Afräkningsbok 135 1904 Kassabok 136 1905 Kapitalbok 137 1905 Journal 138 1905 Afräkningsbok 139 1906 Kapitalbok 140 1906 Afräkningsbok 141 1906 Kassabok 142 1907 Kapitalbok 143 1907 Journal 144 1907 Afräkningsbok 145 1907 Kassabok 146 1908 Kapitalbok 147 1908 Journal 148 1908 Afräkningsbok 149 1908 Kassabok 150 1909 Kapitalbok 151 1909 Journal 152 1909 Afräkningsbok 153 1909 Kassabok 154 1910 Kapitalbok 155 1910 Journal 156 1910 Afräkningsbok 157 1910 Kassabok 158 1911 Kapitalbok 159 1911 Journal 160 1911 Afräkningsbok 161 1911 Kassabok 162 1912 Kapitalbok 163 1912 — 1913 Kapitalbok 164 1912 Journal 165 1912 — 1913 Journal 166 1912 Afräkningsbok 167 1912 — 1913 Afräkningsbok 168 1913 — 1914 Kapitalbok 169 1913 — 1914 Journal 170 1913 — 1914 Afräkningsbok 171 1913 — 1914 Kassabok 172 1914 — 1915 Kapitalbok 173 1914 — 1915 Journal 174 1914 — 1915 Afräkningsbok 175 1915 — 1916 Kapitalbok 176 1915 — 1916 Journal 177 1915 — 1916 Afräkningsbok 178 1916 — 1917 Kapitalbok 179 1916 — 1917 Journal 180 1916 — 1917 Afräkningsbok 181 1917 — 1918 Journal 182 1917 — 1918 Afräkningsbok
Kapitalbok183 1918 — 1919 Journal 184 1918 — 1919 Afräkningsbok
Kapitalbok185 1919 — 1920 Journal 186 1919 — 1920 Afräkningsbok 187 1920 — 1921 Journal 188 1920 — 1921 Afräkningsbok 189 1921 — 1922 Journal 190 1921 — 1922 Afräkningsbok 191 1922 Afräkningsbok
Kapitalbok192 1922 — 1923 Journal 193 1922 — 1923 Afräkningsbok
Kapitalbok194 1924 Journal 195 1924 Afräkningsbok
Kapitalbok196 1925 Journal 197 1925 Afräkningsbok
Kapitalbok198 1925 — 1926 Memorial 199 1926 Journal 200 1926 Afräkningsbok
Kapitalbok201 1927 Journal 202 1927 Afräkningsbok
Kapitalbok203 1927 — 1928 Memorial 204 1927 — 1929 Memorial 205 1928 Journal 206 1928 Afräkningsbok
Kapitalbok207 1929 Journal 208 1929 Afräkningsbok
Kapitalbok209 1929 — 1930 Memorial 210 1930 Journal 211 1930 Afräkningsbok
Kapitalbok212 1931 Journal 213 1931 Afräkningsbok
Kapitalbok214 1932 Journal 215 1933 Avräkningsbok
Kapitalbok216 1933 Kapitalbok 217 1933 Journal 218 1934 Kapitalbok 219 1934 Journal 220 1935 Kapitalbok 221 1935 Journal
- Serie G 2: Inventarieböcker –
Volymnummer Tidsperiod Anmärkning 1 1896 — 1902 2 1922 — 1930
- Serie G 3: Dagsverksböcker –
Volymnummer Tidsperiod Anmärkning 1 1879, 1881 — 1882 2 1883 — 1887 3 1892
- Serie G 4: Konceptkassaböcker –
Volymnummer Tidsperiod Anmärkning 1 1893 2 1897 — 1899 3 1900 — 1901
- Serie G 5: Diverse räkenskaper –
Volymnummer Tidsperiod Anmärkning 1 1903 — 1905 Provmjölkningsjournal för avelscentertävlingarna
Innehåller uppgifter för Graninge Bruk om kornas mjölkmägnd, foderstat, fetthalt i mjölken, härstammning m.m.
En del lösa anteckningsblad2 1903 — 1905 Provmjölkningsjournal för avelscentertävlingarna
Innehåller uppgifter för Graninge Bruk om kornas mjölkmägnd, foderstat, fetthalt i mjölken, härstammning m.m.
En del lösa anteckningsblad3 1905 — 1907 Provmjölkningsjournal för avelscentertävlingarna
Innehåller uppgifter för Graninge Bruk om kornas mjölkmägnd, foderstat, fetthalt i mjölken, härstammning m.m.
En del lösa anteckningsblad4 1911 Provmjölkningsjournal för avelscentertävlingarna
Innehåller uppgifter för Graninge Bruk om kornas mjölkmägnd, foderstat, fetthalt i mjölken, härstammning m.m.
En del lösa anteckningsblad5 1930 — 1932 Avlöningsextrabok 6 1941 — 1969 Hyror och arrenden för enskilda personer till Graninge Bruk 7 1925 — 1928 Redogörelse för Bearbetning av taxeringsmaterialet från 1925-1925 års indelning
Instruktion för kartläggning av Graningeverkens Aktiebolags skogar 1926
Resumé över skogsindelningen 1928
Tablå över tillväxt i kbm. och totala virkesförrådet hösten 1928
