Graninge Bruk -1847 | Årtal: 1743 — 1847
Arkivbildare: Graninge Bruk -1847
Verksamhetsperiod: 1743 — 1847
Historik arkivbildare:
Graninge Bruk Guvernören i Västernorrland, lagmannen, generalmajoren (utnämndes till general år 1675 av Carl XI), ägaren till Holms Gård vid Ångermanälven och friherren Carl Larsson Sparre (1627-1702), besökte Graningeområdet 1669 för att lösa en marktvist mellan två svedjefinnar i Östergraninge och Sörgraninge. Han fann att trakten hade de stora råvarutillgångar som behövdes för att starta ett järnbruk. Efter ansökan till Bergskollegium, erhöll han sina järnbruksprivilegier den 19 november 1673. Bruket med masugnar och hammarsmedja stod färdigt år 1677 och var det första i Ångermanland, men det brändes ner samma år, den 19 september, av norrmän som härjade i området. — Här finns det flera versioner av vad som hände och i vilken ordning, men detta verkar vara vad som är närmast sanningen: — Den 7 september 1675 utnämndes Sparre till general med chefskap över den norrländska milisen med uppgift att sköta försvaret av Västernorrland. Han förfogade 1677 över en styrka på ca 1700 man, däribland 3 kompanier (250-600 man) jämtlänningar som räknades som mindre pålitliga. Den 19 september 1677 brändes Graninge bruk ner av ett Romsdalskt kompani (20-30 Dragooner enligt nedskriven berättelse), vars mål var att återerövra Jämtland till Danmark (danskarna ville ta tillbaka vad de förlorat i freden vid Brömsebro 1645 i den s.k. Gyldenløverfejden 1675-1679). Danskarna hade också, enligt uppgift, satt ett pris på chefen för de svenska styrkornas huvud, Carl Larsson Sparre. För att fiendestyrkan skulle hitta till bruket i Graninge krävdes vägvisning, och en version säger att den jämtländska allmogen tvingades att visa vägen. En annan säger att de villigt ställde upp. Det är inte helt osannolikt att jämtlänningarna var välvilliga, eftersom de redan hade tagit ställning och valt Danmark-Norge (misstron mot det svenska styret var utbrett i provinsen). Vid tillfället hade Sparre samlat sina styrkor i trakten av Borgsjö i Medelpad, vilket gjorde att både bruket och gränsen mellan Ångermanland och Jämtland var oskyddade. Bruksfolket kunde ju inte gärna göra motstånd på egen hand mot tränade soldater. När man fick vetskap om inkräktarna gick allmogen i Sollefteå, Långsele och Helgum man ur huse för att angripa dem, men då hade redan de dansk-norska dragoonerna dragit sig tillbaka till Jämtland. Året efter gav sig Sparre med sin norrländska milis in i Norge och lät bränna ner Röros kopparverk, i vad som ser ut som en ren hämndaktion för vad som hänt vid Graninge bruk. Senare under året 1678 avskedades Sparre från armén då kungen inte var nöjd med det sätt han ledde den nordsvenska armén. Det finns också en annan förhistoria bakom varför danskarna brände Graninge bruk. En finsk kapten, Lars Gercke, som skickats från Skeppsholmen till Norrland, företog sig på eget bevåg en räd från Medelpad in i Fors socken i östra Jämtland, där hans manskap brände ner elva gårdar den 7 september 1677. Kaptenen sändes tillbaka till Stockholm för räfst (räfst=grundlig undersökning av brott) men skadan var redan skedd och kanske var Lars Gerckes tilltag anledningen till att Sparre fick ett pris på sitt huvud och till att Graninge bruk brändes. — Elva år senare, år 1682, var bruket återuppbyggt och verksamheten kunde åter starta, men sjömalmen från Graningesjön visade sig vara oduglig för järnframställning. Malmen som användes fraktades istället från Utö gruva i Stockholms skärgård med segelbåt till Hammar (utanför Kramfors) vidare till Sollefteå med s.k. flodhaxe, och därifrån vidare till bruket i Graninge med häst. Eftersom det inte fanns vägar skedde transporten från Sollefteå till Graninge vintertid. Vägen genom skogen till Graninge kom att kallas Järnvägen och användes i 200 år. Karl XI:s reduktion innebar att adeln fick lämna ifrån sig förläningar som de tidigare fått sig tilldelat av Kronan. Sterbhuset efter Lars Sparre (Far till Carl Larsson Sparre) hade tidigare sålt en förläning till Lars Fleming, och i kontraktet fanns en skrivning som gjorde att när Kronan återtog förläningen stämde Fleming sterbhuset. Rättsprocessen avgjordes till Flemings förmån och Graninge bruk med tillhörande hemman överfördes till honom (mer om detta finns att läsa i Graningeverken historisk skildring och Historisk Skildring av Graningeverken och dess ledare under 320 år). År 1691 tvingades Sparre lämna bruket och dess hemman till friherre Lars Fleming (1621-1699). Sonen Magnus Fleming (1655-1718) fullföljde sin fars planer på upprustning av Graninge bruk och uppbyggnad av Sollefteå masugn. År 1719 såldes Graninge och Sollefteå bruk till stockholms-köpmannen Johan Clason (1667-1747). Chefskapet stannar inom familjen Clason i över 100 år, ända till 1820-talet, när Jacob Kristian Clason (1769-1848) tvingas i konkurs. En av de nya ägarna, Per Wilhelm Gavelius (1773-1840), är dock gift med Clasons syster, Katarina Helena. Denna Katarina Helena leder bolaget mellan 1840-1843, åren närmast efter makens död. Hon var en kraftfull, praktiskt duglig kvinna med starkt ordningssinne, sträng och ibland något het (citat från Graningeverken och dess ledare under 320 år). Åren 1808 och 1809 byggdes bruket ut med spik- råståls- och plåthammare. En konkurs satte tillfälligt stopp på verksamheten år 1821-1824, men bruket inköptes av friherre Nordenfalk på Holm, lagman Per Wilhelm Gavelius och landshövdingen Nieroth (en tredjedel var) och drevs vidare. Den 1 november 1847 bildades Holms och Graninge Bruks bolag efter en sammanslagning av Graninge, Bollsta, Forsse, Sollefteå, och Gålsjö bruk. År 1873 upplöstes Holms och Graninge Bruks bolag och i dess ställe bildades Graningeverkens AB med Gavelius som chef. Sågverksrörelsen utvecklades till den helt dominerande och mest framgångsrika grenen av bolaget. Omkring år 1930 ägde bolaget 110 000 hektar skog och sysselsatte kring 430 arbetare, men då var sågverksrörelsen inte längre framtiden, vilket man kan se i mellankrigstidens vikande konjunkturer. Från 1930-talet och framåt var det cellulosafabriken (sågverket i Sandviken byttes ut mot en cellulosafabrik) och framför allt vattenkraften som var bolagets framtid. Man köpte upp elföreningar och elbolag och införlivade i Graningekoncernen och under 1950- och 1960-talen satsade man stort på egna kraftverksbyggen, och bolaget höll på att omvandlas igen- denna gång till en storskalig elproducent. Sågverksindustrin var under denna period dock på intet sätt avslutad, utan fortsatte att utvecklas ända in på 1990-talet. Bl.a. investerade man i och uppförde den nya Bollstasågen. Utvecklingen mot vattenkraften fick följden att bolaget åter började splittras upp. Redan 1961 avyttrades Sandvikens Cellulosa och Utansjö Cellulosa och Bollsta sågverk såldes till Rottneros respektive SCA i början av 1990-talet. Bolaget köptes upp av Graninge AB år 2000 och Graninge AB köptes i sin tur upp av Sydkraft, där E.ON hade aktiemajoriteten, år 2004. Båda företagen bytte namn till E.ON år 2005. Arkiven efter Graningeverken, som finns hos Näringslivsarkiv i Norrland-NIN med föregångare sträcker sig från slutet av 1500-talet och fram till år 2004. Den större delen av arkivet levererades till NIN under våren år 2000 från bolagets centralarkiv i Bollstabruk. Arkiven ägs idag av Statkraft Sverige AB. I Graninge finns idag kvar bl.a. vattenhjul, smedjor, arbetarlängor och flygelbyggnaderna till herrgården. Februari 2015, Härnösand Daniel Nordin, arkivchef
Innehållsförteckning:
- Serie E 1: Korrespondens –
Volymnummer Tidsperiod Anmärkning 1 1836 — 1845 Kopiebok från Brukspatronerna Gavelius korrespondens 2 1820 — 1840 Diverse brev och handlingar (skrynkliga och osorterade) 3 1820 — 1840 Diverse brev och handlingar (skrynkliga och osorterade)
- Serie F 1: Handlingar ordnade efter ämne –
Volymnummer Tidsperiod Anmärkning 1 1743 — 1881 Av- och tillträdessyner i Norr- och Sörledinge och Västertorp
Nr 242 1763 — 1875 Av- och tillträdessyner i Böhle, Gammelgård, Rabbnäset, Vik och Voijen
Nr 263 1758 — 1883 Av- och tillträdessyner för diverse torp och hemman
Nr 274 1744 — 1868 Boupptäckningar och auktionsprotokoll efter anställda med flera som häftat i skuld till Graninge Bruk
Nr 355 1821 — 1822 Handlingar angående Jacob Clasons konkurs
Nr 396 1822 — 1835 Handlingar angående Jacob Clasons konkurs
Innehåller bland annat ett auktionsprotokoll angående Clasons tillgångar, sålda på auktion i Graninge Bruk 1826
Nr 407 1821-182 Handlingar angående Jacob Clasons konkurs
Bilagor 1-1137 i numrerad ordningsföljd
Nr 418 1821 — 1824 Handlingar angående Jacob Clasons konkurs
Bilagor 1-1137 i numrerad ordningsföljd
Nr 429 1821 — 1824 Handlingar angående Jacob Clasons konkurs
Bilagor 1-1137 i numrerad ordningsföljd
Nr 4310 1747 — 1883 Handlingar angående ägarförhållanden mellan familjerna Clason och Gavelius, brev från Clason till Carl Bunge med flera (1700-talet), samt handlingar i diverse konkursärenden
Nr 4411 1797 — 1838 Handlingar angående Torpshammars Bruk 1812-1838
Gideå Bruk och sågverk, Husums sågverk 1797, 1821-1832
Clasons inköp för anläggande av Gideå Bruk
Nr 4512 1763 — 1857 Diverse inkomna handlingar angående Graninge Bruk
Nr 46
- Serie G 1: Räkenskaper –
Volymnummer Tidsperiod Anmärkning 1 1807 Capitalbok 2 1811 Capitalbok 3 1813 Capitalbok 4 1814 Capitalbok 5 1814 Journal 6 1814 Afräkningsbok 7 1815 Capitalbok 8 1816 Journal 9 1816 Afräkningsbok 10 1817 Capitalbok 11 1817 Journal 12 1817 Afräkningsbok 13 1818 Capitalbok 14 1818 — 1819 Capitalbok 15 1822 Capitalbok 16 1823 Journal 17 1823 Afräkningsbok 18 1824 Afräkningsbok 19 1825 Journal 20 1825 Afräkningsbok 21 1826 Journal 22 1826 Afräkningsbok 23 1827 Journal 24 1827 Afräkningsbok 25 1828 Journal 26 1829 Capitalbok 27 1829 Journal 28 1829 Afräkningsbok 29 1830 Capitalbok 30 1830 Journal 31 1830 Afräkningsbok 32 1831 Capitalbok 33 1831 Journal 34 1831 Afräkningsbok 35 1832 Capitalbok 36 1832 Journal 37 1832 Afräkningsbok 38 1833 Capitalbok 39 1833 Journal 40 1833 Afräkningsbok 41 1834 Capitalbok 42 1834 Journal 43 1834 Afräkningsbok 44 1835 Capitalbok 45 1835 Journal 46 1835 Afräkningsbok 47 1836 Capitalbok 48 1836 Journal 49 1836 Afräkningsbok 50 1837 Capitalbok 51 1837 Journal 52 1837 Afräkningsbok 53 1838 Capitalbok 54 1838 Journal 55 1838 Afräkningsbok 56 1838 — 1839 Cassabok 57 1839 Afräkningsbok 58 1840 Capitalbok 59 1840 Journal 60 1840 Afräkningsbok 61 1840 Cassabok 62 1840 Memorial 63 1841 Capitalbok 64 1841 Journal 65 1841 Afräkningsbok 66 1841 Memorial 67 1842 Capitalbok 68 1842 Journal 69 1842 Afräkningsbok 70 1842 Afräkningsbok 71 1842 Cassabok 72 1842 Memorial 73 1843 Capitalbok 74 1843 Journal 75 1843 Afräkningsbok 76 1843 Cassabok 77 1844 Capitalbok 78 1844 Journal 79 1844 Cassabok 80 1844 Memorial 81 1845 Journal 82 1845 Cassabok 83 1845 Memorial 84 1845 Afräkningsbok 85 1846 Afräkningsbok 86 1847 Afräkningsbok
- Serie G 2: Konceptkassaböcker –
Volymnummer Tidsperiod Anmärkning 1 1840 — 1847 1840-1842, 1844, 1845-1847
- Serie G 3: Diverse räkenskaper –
Volymnummer Tidsperiod Anmärkning 1 1789 — 1842 Höberningsjournal 2 Räkenskapsbok angående brukspatronen Jacob Clasons konkurskassa
