Bollsta Bruk -1847 | Årtal: 1737 — 1847

/i /av

Arkivbildare: Bollsta Bruk -1847

Verksamhetsperiod: 1737 — 1847

Historik arkivbildare:

Bollsta Bruk Under 1680-talet fick Carl Larsson Sparre, landshövding i Västernorrlands län, samt innehavare av Graninge Bruk, idén att anlägga en masugn och en hammarsmedja vid Bollstaån. Sparre fick dock aldrig tillfälle att förverkliga de idéerna. År 1737 beviljade bergskollegium Johan Clason (Graninge Bruks ägare) och Jacob Polack (ägare till Holms säteri och Gålsjö bruk) tillstånd att uppföra en masugn vid Bollsta. Anledningen var att trygga tillförseln av tackjärn till stånghamrarna vid Graninge och Gålsjö. Den första masugnen byggdes upp 1738 av resterna från masugnen från Sollefteå bruk. Järnframställningen tog fart 1741 och malm fraktades hit, liksom till Graninge bruk, från Utö gruva i Stockholms skärgård, men också från Bondgruvan i Norberg. Varvsindustrin var vid denna tid redan i full gång. Hundra år senare, år 1841 köptes och moderniserades skeppsvarvet och hamnen i Bollsta av sjökapten Johan Nyberg (född i Nyland 1801, död i Bollstabruk 1875, sjökaptensexamen vid navigationsskolan i Härnösand). Samma år, 1841, byggdes det då största fartyget i Svenska handelsflottan, Matilda Christina. Nyberg lät också bygga herrgården Johannisberg under denna tidsperiod. 1853 kompletterades järnbruket med en vattensåg med fyra ramar och en kantbänk. Redan 1860 efterträddes den av en ångsåg med fem ramar och två kantbänkar. År 1899 släcktes masugnen i Bollsta för gott. Bruket kom så småningom att tillhöra Graningeverkens AB. Huvudkontoret för bolaget flyttades under brukspatron Gavelius tid till Bollsta och Bollsta sågverk blev bolagets obestridliga centrum. Brukssamhällena var länge i stort sett självförsörjande vad gäller jordbruksprodukter, och Graningeverkens jordbruk i Bollstabruk var ett av de största i Norrland och höll igång till 1950. Rester av masugnsbyggnaden från 1886 och herrgårdsbyggnaden från 1816 (första gången uppförd 1738) finns idag kvar. Arbetarkasernerna, som fick namnet Kejsarstaden och uppfördes 1997-1894, finns även de kvar och klassas som en miljö av riksintresse. Bollsta sågverk ingår idag i SCA-koncernen. Mars 2015 Daniel Nordin, arkivchef

Innehållsförteckning:

  • Serie E 1: Korrespondens –
    Volymnummer Tidsperiod Anmärkning
    1 1776 — 1837 Korrespondens 1776, 1784, 1801-1837
    Nr 38
  • Serie F 1: Handlingar ordnade efter ämne –
    Volymnummer Tidsperiod Anmärkning
    1 1759 — 1815 Handlingar angående fastigheter i Lästa och Blästa (Ytterlännäs) kontrakt och tvistemålshandlingar
    Nr 12
    2 1689 — 1858 Handlingar angående hemman i Dynäs by (Gudmundrå) köpebrev m.m. 1801-1816
    Handlingar angående hemman i Forsed (Ytterlännäs) Köpebrev m.m. 1689-1858
    Nr 14
    3 1731 — 1748 Handlingar angående anläggande av masugn vid Bollstaåns utlopp 1731-1739
    (delvis även om Utansjö) angående tvister mellan J. Pollack och J. Clason 1742
    Inspektoren Pihlwalls konkurs 1745-1748
    Cronoholmen vid Bollsta masugn 1734-1739
    Nr 15
    4 1737 — 1842 Handlingar angående Bollsta masugn 1737-1842
    Ansökan om glasbruksanläggningen i Ytterlännäs 1747-1750
    Tvisten mellan brukspatron Clason med flera mot kyrkoherden med flera i Ytterlännäs 1771-1785
    Nr 17
    5 1736 — 1887 Handlingar angående allmänningarna i Filitjern och Sjöbotten 1758-1848 (Ytterlännäs)
    Lövsjö med flera byar i Dals socken 1736-1887 och i Lamyran 1762-1865
    Nr 18
  • Serie G 1: Räkenskaper –
    Volymnummer Tidsperiod Anmärkning
    1 1739 — 1740 Bruksbok
    2 1741 — 1742 Bruksbok
    3 1743 — 1752 Bruksbok
    4 1753 — 1754 Bruksbok
    5 1755 — 1756 Bruksbok
    6 1757 — 1759 Bruksbok
    7 1760 — 1761 Bruksbok
    8 1762 — 1764 Bruksbok
    9 1765 — 1766 Bruksbok
    10 1767 — 1768 Bruksbok
    11 1769 — 1771 Bruksbok
    12 1773 — 1775 Bruksbok
    13 1776 — 1778 Bruksbok
    14 1779 — 1781 Bruksbok 1779
    Journal 1781
    15 1782 — 1783 Journal
    16 1784 Journal
    17 1786 Avräkningsbok
    Huvudbok
    Journal
    18 1789 — 1790 Huvudbok 1789
    Avräkningsbok 1790
    Konceptbok 1790
    19 1792 — 1793 Avräkningsbok 1792
    Bruksbok 1793
    20 1794 Bruksbok
    21 1795 Bruksbok
    22 1797 Bruksbok
    23 1798 Bruksbok
    24 1799 Avräkningsbok
    Kapitalbok
    25 1800 Avräkningsbok
    26 1801 Avräkningsbok
    Kapitalbok
    27 1802 Avräkningsbok
    Kapitalbok
    28 1803 Avräkningsbok
    Kapitalbok
    29 1804 Avräkningsbok
    Kapitalbok
    30 1805 Avräkningsbok
    Kapitalbok
    31 1806 — 1807 Avräkningsbok
    32 1809 Avräkningsbok
    Kapitalbok
    33 1810 Avräkningsbok
    Kapitalbok
    34 1811 Avräkningsbok
    Kapitalbok
    35 1812 Avräkningsbok
    Kapitalbok
    Journal
    36 1813 Avräkningsbok
    Kapitalbok
    Journal
    37 1814 — 1815 Kapitalbok
    Journal
    38 1816 Avräkningsbok
    Kapitalbok
    Journal
    39 1817 — 1818 Avräkningsbok
    Kapitalbok
    Journal
    40 1819 Avräkningsbok
    Kapitalbok
    41 1820 — 1822 Journal 1820, 1822
    Kapitalbok 1821
    42 1824 — 1825 Avräkningsbok
    43 1825 Kapitalbok
    Journal
    44 1826 Kapitalbok
    Journal
    45 1827 Avräkningsbok
    Kapitalbok
    46 1828 Avräkningsbok
    Kapitalbok
    47 1829 — 1830 Kapitalbok
    48 1830 Avräkningsbok
    Journal
    49 1831 Avräkningsbok
    Journal
    50 1831 — 1832 Kapital 1831
    Kapital och journal 1832
    51 1833 — 1834 Kapitalbok
    52 1835 Kapitalbok
    Journal
    Avräkningsbok
    53 1836 Kapitalbok
    Avräkningsbok
    54 1837 Journal
    Avräkningsbok
    55 1837 Kapitalbok
    56 1838 Kapitalbok
    Avräkningsbok
    57 1839 — 1842 Kapitalbok 1839
    Kassabok 1839-1842
    58 1840 Kapitalbok
    Journal
    59 1840 Avräkningsbok
    60 1841 — 1842 Memorial
    61 1841 Avräkningsbok
    62 1841 — 1842 Kapitalbok
    63 1842 Avräkningsbok
    64 1843 Kapitalbok
    Journal
    65 1843 Avräkningsbok
    66 1844 Kapitalbok
    Journal
    67 1844 Avräkningsbok
    68 1843 — 1845 Kassabok
    69 1845 Kapitalbok
    Journal
    70 1845 Avräkningsbok
    71 1846 Journal
    72 1846 — 1847 Kapitalbok 1846
    Journal 1847
    73 1766 — 1849 Likvidationsavräkningar Bollsta Masugn 1766-1813
    GraningeWerken Förlag 1837-1840
    74 1841 — 1850 Dagsverksbok för Angsta 1841
    Dagsverkskladd för Hågesta 1850
    Innehåller även diverse handlingar från samma tid om brukspatron Gavelius Angsta m.m.

Graninge Bruk -1847 | Årtal: 1743 — 1847

/i /av

Arkivbildare: Graninge Bruk -1847

Verksamhetsperiod: 1743 — 1847

Historik arkivbildare:

Graninge Bruk Guvernören i Västernorrland, lagmannen, generalmajoren (utnämndes till general år 1675 av Carl XI), ägaren till Holms Gård vid Ångermanälven och friherren Carl Larsson Sparre (1627-1702), besökte Graningeområdet 1669 för att lösa en marktvist mellan två svedjefinnar i Östergraninge och Sörgraninge. Han fann att trakten hade de stora råvarutillgångar som behövdes för att starta ett järnbruk. Efter ansökan till Bergskollegium, erhöll han sina järnbruksprivilegier den 19 november 1673. Bruket med masugnar och hammarsmedja stod färdigt år 1677 och var det första i Ångermanland, men det brändes ner samma år, den 19 september, av norrmän som härjade i området. — Här finns det flera versioner av vad som hände och i vilken ordning, men detta verkar vara vad som är närmast sanningen: — Den 7 september 1675 utnämndes Sparre till general med chefskap över den norrländska milisen med uppgift att sköta försvaret av Västernorrland. Han förfogade 1677 över en styrka på ca 1700 man, däribland 3 kompanier (250-600 man) jämtlänningar som räknades som mindre pålitliga. Den 19 september 1677 brändes Graninge bruk ner av ett Romsdalskt kompani (20-30 Dragooner enligt nedskriven berättelse), vars mål var att återerövra Jämtland till Danmark (danskarna ville ta tillbaka vad de förlorat i freden vid Brömsebro 1645 i den s.k. Gyldenløverfejden 1675-1679). Danskarna hade också, enligt uppgift, satt ett pris på chefen för de svenska styrkornas huvud, Carl Larsson Sparre. För att fiendestyrkan skulle hitta till bruket i Graninge krävdes vägvisning, och en version säger att den jämtländska allmogen tvingades att visa vägen. En annan säger att de villigt ställde upp. Det är inte helt osannolikt att jämtlänningarna var välvilliga, eftersom de redan hade tagit ställning och valt Danmark-Norge (misstron mot det svenska styret var utbrett i provinsen). Vid tillfället hade Sparre samlat sina styrkor i trakten av Borgsjö i Medelpad, vilket gjorde att både bruket och gränsen mellan Ångermanland och Jämtland var oskyddade. Bruksfolket kunde ju inte gärna göra motstånd på egen hand mot tränade soldater. När man fick vetskap om inkräktarna gick allmogen i Sollefteå, Långsele och Helgum ”man ur huse” för att angripa dem, men då hade redan de dansk-norska dragoonerna dragit sig tillbaka till Jämtland. Året efter gav sig Sparre med sin norrländska milis in i Norge och lät bränna ner Röros kopparverk, i vad som ser ut som en ren hämndaktion för vad som hänt vid Graninge bruk. Senare under året 1678 avskedades Sparre från armén då kungen inte var nöjd med det sätt han ledde den nordsvenska armén. Det finns också en annan förhistoria bakom varför danskarna brände Graninge bruk. En finsk kapten, Lars Gercke, som skickats från Skeppsholmen till Norrland, företog sig på eget bevåg en räd från Medelpad in i Fors socken i östra Jämtland, där hans manskap brände ner elva gårdar den 7 september 1677. Kaptenen sändes tillbaka till Stockholm för räfst (räfst=grundlig undersökning av brott) men skadan var redan skedd och kanske var Lars Gerckes tilltag anledningen till att Sparre fick ”ett pris på sitt huvud” och till att Graninge bruk brändes. — Elva år senare, år 1682, var bruket återuppbyggt och verksamheten kunde åter starta, men sjömalmen från Graningesjön visade sig vara oduglig för järnframställning. Malmen som användes fraktades istället från Utö gruva i Stockholms skärgård med segelbåt till Hammar (utanför Kramfors) vidare till Sollefteå med s.k. flodhaxe, och därifrån vidare till bruket i Graninge med häst. Eftersom det inte fanns vägar skedde transporten från Sollefteå till Graninge vintertid. Vägen genom skogen till Graninge kom att kallas ”Järnvägen” och användes i 200 år. Karl XI:s reduktion innebar att adeln fick lämna ifrån sig förläningar som de tidigare fått sig tilldelat av Kronan. Sterbhuset efter Lars Sparre (Far till Carl Larsson Sparre) hade tidigare sålt en förläning till Lars Fleming, och i kontraktet fanns en skrivning som gjorde att när Kronan återtog förläningen stämde Fleming sterbhuset. Rättsprocessen avgjordes till Flemings förmån och Graninge bruk med tillhörande hemman överfördes till honom (mer om detta finns att läsa i ”Graningeverken historisk skildring” och ”Historisk Skildring av Graningeverken och dess ledare under 320 år”). År 1691 tvingades Sparre lämna bruket och dess hemman till friherre Lars Fleming (1621-1699). Sonen Magnus Fleming (1655-1718) fullföljde sin fars planer på upprustning av Graninge bruk och uppbyggnad av Sollefteå masugn. År 1719 såldes Graninge och Sollefteå bruk till stockholms-köpmannen Johan Clason (1667-1747). Chefskapet stannar inom familjen Clason i över 100 år, ända till 1820-talet, när Jacob Kristian Clason (1769-1848) tvingas i konkurs. En av de nya ägarna, Per Wilhelm Gavelius (1773-1840), är dock gift med Clasons syster, Katarina Helena. Denna Katarina Helena leder bolaget mellan 1840-1843, åren närmast efter makens död. ”Hon var en kraftfull, praktiskt duglig kvinna med starkt ordningssinne, sträng och ibland något het” (citat från ”Graningeverken och dess ledare under 320 år”). Åren 1808 och 1809 byggdes bruket ut med spik- råståls- och plåthammare. En konkurs satte tillfälligt stopp på verksamheten år 1821-1824, men bruket inköptes av friherre Nordenfalk på Holm, lagman Per Wilhelm Gavelius och landshövdingen Nieroth (en tredjedel var) och drevs vidare. Den 1 november 1847 bildades Holms och Graninge Bruks bolag efter en sammanslagning av Graninge, Bollsta, Forsse, Sollefteå, och Gålsjö bruk. År 1873 upplöstes Holms och Graninge Bruks bolag och i dess ställe bildades Graningeverkens AB med Gavelius som chef. Sågverksrörelsen utvecklades till den helt dominerande och mest framgångsrika grenen av bolaget. Omkring år 1930 ägde bolaget 110 000 hektar skog och sysselsatte kring 430 arbetare, men då var sågverksrörelsen inte längre framtiden, vilket man kan se i mellankrigstidens vikande konjunkturer. Från 1930-talet och framåt var det cellulosafabriken (sågverket i Sandviken byttes ut mot en cellulosafabrik) och framför allt vattenkraften som var bolagets framtid. Man köpte upp elföreningar och elbolag och införlivade i Graningekoncernen och under 1950- och 1960-talen satsade man stort på egna kraftverksbyggen, och bolaget höll på att omvandlas igen- denna gång till en storskalig elproducent. Sågverksindustrin var under denna period dock på intet sätt avslutad, utan fortsatte att utvecklas ända in på 1990-talet. Bl.a. investerade man i och uppförde den nya Bollstasågen. Utvecklingen mot vattenkraften fick följden att bolaget åter började splittras upp. Redan 1961 avyttrades Sandvikens Cellulosa och Utansjö Cellulosa och Bollsta sågverk såldes till Rottneros respektive SCA i början av 1990-talet. Bolaget köptes upp av Graninge AB år 2000 och Graninge AB köptes i sin tur upp av Sydkraft, där E.ON hade aktiemajoriteten, år 2004. Båda företagen bytte namn till E.ON år 2005. Arkiven efter Graningeverken, som finns hos Näringslivsarkiv i Norrland-NIN med föregångare sträcker sig från slutet av 1500-talet och fram till år 2004. Den större delen av arkivet levererades till NIN under våren år 2000 från bolagets centralarkiv i Bollstabruk. Arkiven ägs idag av Statkraft Sverige AB. I Graninge finns idag kvar bl.a. vattenhjul, smedjor, arbetarlängor och flygelbyggnaderna till herrgården. Februari 2015, Härnösand Daniel Nordin, arkivchef

Innehållsförteckning:

  • Serie E 1: Korrespondens –
    Volymnummer Tidsperiod Anmärkning
    1 1836 — 1845 Kopiebok från Brukspatronerna Gavelius korrespondens
    2 1820 — 1840 Diverse brev och handlingar (skrynkliga och osorterade)
    3 1820 — 1840 Diverse brev och handlingar (skrynkliga och osorterade)
  • Serie F 1: Handlingar ordnade efter ämne –
    Volymnummer Tidsperiod Anmärkning
    1 1743 — 1881 Av- och tillträdessyner i Norr- och Sörledinge och Västertorp
    Nr 24
    2 1763 — 1875 Av- och tillträdessyner i Böhle, Gammelgård, Rabbnäset, Vik och Voijen
    Nr 26
    3 1758 — 1883 Av- och tillträdessyner för diverse torp och hemman
    Nr 27
    4 1744 — 1868 Boupptäckningar och auktionsprotokoll efter anställda med flera som häftat i skuld till Graninge Bruk
    Nr 35
    5 1821 — 1822 Handlingar angående Jacob Clasons konkurs
    Nr 39
    6 1822 — 1835 Handlingar angående Jacob Clasons konkurs
    Innehåller bland annat ett auktionsprotokoll angående Clasons tillgångar, sålda på auktion i Graninge Bruk 1826
    Nr 40
    7 1821-182 Handlingar angående Jacob Clasons konkurs
    Bilagor 1-1137 i numrerad ordningsföljd
    Nr 41
    8 1821 — 1824 Handlingar angående Jacob Clasons konkurs
    Bilagor 1-1137 i numrerad ordningsföljd
    Nr 42
    9 1821 — 1824 Handlingar angående Jacob Clasons konkurs
    Bilagor 1-1137 i numrerad ordningsföljd
    Nr 43
    10 1747 — 1883 Handlingar angående ägarförhållanden mellan familjerna Clason och Gavelius, brev från Clason till Carl Bunge med flera (1700-talet), samt handlingar i diverse konkursärenden
    Nr 44
    11 1797 — 1838 Handlingar angående Torpshammars Bruk 1812-1838
    Gideå Bruk och sågverk, Husums sågverk 1797, 1821-1832
    Clasons inköp för anläggande av Gideå Bruk
    Nr 45
    12 1763 — 1857 Diverse inkomna handlingar angående Graninge Bruk
    Nr 46
  • Serie G 1: Räkenskaper –
    Volymnummer Tidsperiod Anmärkning
    1 1807 Capitalbok
    2 1811 Capitalbok
    3 1813 Capitalbok
    4 1814 Capitalbok
    5 1814 Journal
    6 1814 Afräkningsbok
    7 1815 Capitalbok
    8 1816 Journal
    9 1816 Afräkningsbok
    10 1817 Capitalbok
    11 1817 Journal
    12 1817 Afräkningsbok
    13 1818 Capitalbok
    14 1818 — 1819 Capitalbok
    15 1822 Capitalbok
    16 1823 Journal
    17 1823 Afräkningsbok
    18 1824 Afräkningsbok
    19 1825 Journal
    20 1825 Afräkningsbok
    21 1826 Journal
    22 1826 Afräkningsbok
    23 1827 Journal
    24 1827 Afräkningsbok
    25 1828 Journal
    26 1829 Capitalbok
    27 1829 Journal
    28 1829 Afräkningsbok
    29 1830 Capitalbok
    30 1830 Journal
    31 1830 Afräkningsbok
    32 1831 Capitalbok
    33 1831 Journal
    34 1831 Afräkningsbok
    35 1832 Capitalbok
    36 1832 Journal
    37 1832 Afräkningsbok
    38 1833 Capitalbok
    39 1833 Journal
    40 1833 Afräkningsbok
    41 1834 Capitalbok
    42 1834 Journal
    43 1834 Afräkningsbok
    44 1835 Capitalbok
    45 1835 Journal
    46 1835 Afräkningsbok
    47 1836 Capitalbok
    48 1836 Journal
    49 1836 Afräkningsbok
    50 1837 Capitalbok
    51 1837 Journal
    52 1837 Afräkningsbok
    53 1838 Capitalbok
    54 1838 Journal
    55 1838 Afräkningsbok
    56 1838 — 1839 Cassabok
    57 1839 Afräkningsbok
    58 1840 Capitalbok
    59 1840 Journal
    60 1840 Afräkningsbok
    61 1840 Cassabok
    62 1840 Memorial
    63 1841 Capitalbok
    64 1841 Journal
    65 1841 Afräkningsbok
    66 1841 Memorial
    67 1842 Capitalbok
    68 1842 Journal
    69 1842 Afräkningsbok
    70 1842 Afräkningsbok
    71 1842 Cassabok
    72 1842 Memorial
    73 1843 Capitalbok
    74 1843 Journal
    75 1843 Afräkningsbok
    76 1843 Cassabok
    77 1844 Capitalbok
    78 1844 Journal
    79 1844 Cassabok
    80 1844 Memorial
    81 1845 Journal
    82 1845 Cassabok
    83 1845 Memorial
    84 1845 Afräkningsbok
    85 1846 Afräkningsbok
    86 1847 Afräkningsbok
  • Serie G 2: Konceptkassaböcker –
    Volymnummer Tidsperiod Anmärkning
    1 1840 — 1847 1840-1842, 1844, 1845-1847
  • Serie G 3: Diverse räkenskaper –
    Volymnummer Tidsperiod Anmärkning
    1 1789 — 1842 Höberningsjournal
    2 Räkenskapsbok angående brukspatronen Jacob Clasons konkurskassa

Sollefteå Bruk -1847 | Årtal: 1695 — 1847

/i /av

Arkivbildare: Sollefteå Bruk -1847

Verksamhetsperiod: 1695 — 1847

Historik arkivbildare:

Sollefteå Bruk År 1693 byggdes en kronosåg vid Övergårdsåns mynning. Denna kronosåg skulle förse flottan med skeppsvirke. Då älven var farbar för mindre båtar, flyttades en del av tillverkningen vid Graninge bruk hit för att underlätta transporterna. När Lars Fleming (1621-1699) tog över Graninge bruk sökte han en ny plats för en masugn, eftersom transporterna av malm mellan Sollefteå och Graninge var dyra, och valde Sollefteå, där Bruksån har sitt utlopp i Ångermanälven. Då Lars Fleming dog 1699 var det sonen Magnus Fleming (1655-1718) som fick fullfölja sin faders planer. Sollefteå bruk erhöll sina privilegier år 1705 och år 1706 byggdes en masugn. Magnus Fleming dog 1718 och hade inga arvingar som kunde ta över bruksrörelsen så Graninge och Sollefteå bruk såldes 1719 till stockholmsköpmannen Johan Clason (1667-1747). Efter en skrivelse till Bergskollegium om att flytta masugnen till Bollstaåns utflöde istället för att reparera den gjordes så efter bifall och istället uppfördes en stångjärnshammare med två härdar i Sollefteå 1738. Produktionen vid bruket ökade kontinuerligt och kulminerade 1870. Några år senare lades delar av bruket ner. Ståltillverkningen upphörde 1886 och manufaktursmidet upphörde 1900. I Sollefteå finns idag fabriksbyggnader, arbetarbostäder, timmermagasin och elektricitetsverk kvar efter Graningeverkens verksamhet. Arkiven efter Sollefteå bruk, som finns hos Näringslivsarkiv i Norrland-NIN sträcker sig mellan åren 1694 och 1914. Februari 2015, Härnösand Daniel Nordin, arkivchef

Innehållsförteckning:

  • Serie F 1: Handlingar ordnade efter ämne –
    Volymnummer Tidsperiod Anmärkning
    1 1694 — 1809 Masugnen 1694-1737
    Hammarverket 1745-1780
    Diverse rättegångar 1741-1809
    Nr 1
    2 1694 — 1846 Äganderättshandlingar rörande;
    Öfvergård med sågar och kvarnar 1704-1785
    Torp och hemman i Önsta 1694-1846
    Björkäng 1742-1745
    Nr 2
    3 1676 — 1875 Äganderättshandlingar rörande torp och hemman i;
    Ågesta 1676-1875
    Skjärfsta 1720-1817
    4 1695 — 1902 Äganderättshandlingar rörande;
    Hullstahemmanet 1698-1752
    Nylandshemmanet 1759-1789
    Västerstrinne 1790-1806
    Knäsjöhemmanet 1813
    Öhns hemman 1748
    Värderingar av skogar m.m. 1695-1860
    Hamntaxor för Djupö lastageplats 1802-1902
    Nr 4
    5 1704 — 1705 Handlingar angående;
    Magnus Fleming 1704-1705
    Anläggandet av Sollefteå Bruk
    MÖGEL!
  • Serie G 1: Bruksböcker –
    Volymnummer Tidsperiod Anmärkning
    1 1781
    2 1784
    3 1786
    4 1786
    5 1788
    6 1789
    7 1791
    8 1793
    9 1794
    10 1795
    11 1796
    12 1797
    13 1798
  • Serie G 2: Räkenskaper –
    Volymnummer Tidsperiod Anmärkning
    1 1799 Capitalbok
    2 1799 Afräkningsbok
    3 1800 Capitalbok
    4 1800 Afräkningsbok
    5 1801 Capitalbok
    6 1802 Capitalbok
    7 1802 Afräkningsbok
    8 1803 Capitalbok
    9 1803 Afräkningsbok
    10 1804 Capitalbok
    11 1804 Afräkningsbok
    12 1805 Capitalbok
    13 1805 Afräkningsbok
    14 1806 Capitalbok
    15 1806 Capitalbok
    16 1806 Afräkningsbok
    17 1807 Bruksbok
    18 1808 Capitalbok
    19 1808 Afräkningsbok
    20 1809 Capitalbok
    21 1810 Capitalbok
    22 1810 Afräkningsbok
    23 1811 Capitalbok
    24 1811 Journal
    25 1811 Afräkningsbok
    26 1812 Capitalbok
    27 1812 Journal
    28 1813 Capitalbok
    29 1813 Journal
    30 1813 Afräkningsbok
    31 1814 Capitalbok
    32 1814 Journal
    33 1814 Afräkningsbok
    34 1815 Capitalbok
    35 1815 Afräkningsbok
    36 1816 Capitalbok
    37 1816 Journal
    38 1816 Afräkningsbok
    39 1816 Memorial
    40 1817 Capitalbok
    41 1817 Journal
    42 1817 Afräkningsbok
    43 1818 Capitalbok
    44 1818 Journal
    45 1818 Journal
    46 1818 Afräkningsbok
    47 1818 Memorial
    48 1819 Capitalbok
    49 1819 Afräkningsbok
    50 1819 Memorial
    51 1820 Capitalbok
    52 1820 Journal
    53 1820 Afräkningsbok
    54 1821 Capitalbok
    55 1821 Journal
    56 1821 Afräkningsbok
    57 1822 Capitalbok
    58 1822 Journal
    59 1822 Afräkningsbok
    60 1822 Memorial
    61 1823 Capitalbok
    62 1823 Journal
    63 1823 Afräkningsbok
    64 1823 Memorial
    65 1824 Capitalbok
    66 1824 Journal
    67 1824 Afräkningsbok
    68 1824 Memorial
    69 1825 Capitalbok
    70 1825 Journal
    71 1825 Afräkningsbok
    72 1825 Memorial
    73 1826 Capitalbok
    74 1826 Journal
    75 1826 Afräkningsbok
    76 1827 Capitalbok
    77 1827 Journal
    78 1827 Afräkningsbok
    79 1828 Capitalbok
    80 1828 Journal
    81 1828 Afräkningsbok
    82 1828 Memorial
    83 1829 Capitalbok
    84 1829 Journal
    85 1829 Afräkningsbok
    86 1829 Memorial
    87 1830 Capitalbok
    88 1830 Journal
    89 1830 Afräkningsbok
    90 1830 Memorial
    91 1831 Capitalbok
    92 1831 Journal
    93 1831 Afräkningsbok
    94 1831 Memorial
    95 1832 Capitalbok
    96 1832 Journal
    97 1832 Afräkningsbok
    98 1833 Capitalbok
    99 1833 Journal
    100 1833 Afräkningsbok
    101 1833 Memorial
    102 1834 Capitalbok
    103 1834 Journal
    104 1834 Afräkningsbok
    105 1834 Memorial
    106 1835 Capitalbok
    107 1835 Afräkningsbok
    108 1835 Memorial
    109 1836 Capitalbok
    110 1836 Journal
    111 1836 Journal
    112 1836 Afräkningsbok
    113 1836 Memorial
    114 1837 Capitalbok
    115 1837 Afräkningsbok
    116 1837 Cassabok
    117 1838 Capitalbok
    118 1838 Afräkningsbok
    119 1838 Cassabok
    120 1838 Memorial
    121 1839 Capitalbok
    122 1839 Afräkningsbok
    123 1839 Cassabok
    124 1839 Memorial
    125 1840 Capitalbok
    126 1840 Journal
    127 1840 Afräkningsbok
    128 1840 Memorial
    129 1841 Capitalbok
    130 1841 Journal
    131 1841 Afräkningsbok
    132 1841 Cassabok
    133 1841 Memorial
    134 1842 Capitalbok
    135 1842 Journal
    136 1842 Afräkningsbok
    137 1842 Cassabok
    138 1842 Memorial
    139 1843 Capitalbok
    140 1843 Journal
    141 1843 Afräkningsbok
    142 1843 Cassabok
    143 1843 Memorial
    144 1844 Capitalbok
    145 1844 Journal
    146 1844 Afräkningsbok
    147 1844 Cassabok
    148 1844 Memorial
    149 1845 Capitalbok
    150 1845 Journal
    151 1845 Afräkningsbok
    152 1845 Cassabok
    153 1845 Memorial
    154 1846 Journal
    155 1846 Afräkningsbok
    156 1846 Cassabok
    157 1846 Memorial
    158 1847 Capitalbok
    159 1847 Journal
    160 1847 Afräkningsbok
    161 1847 Cassabok
    162 1847 Memorial
  • Serie G 3: Övriga räkenskaper –
    Volymnummer Tidsperiod Anmärkning
    1 1811 Brädbok
    Innehåller räkenskapsuppgifter om försålda bräder
    2 1814 Varubok
    Innehåller uppgifter om matåtgången för bruksfolket

Holm och Graninge Bruks Bolag 1848-1872 | Årtal: 1845 — 1872

/i /av

Arkivbildare: Holm och Graninge Bruks Bolag 1848-1872

Verksamhetsperiod: 1845 — 1872

Historik arkivbildare:

Innehållsförteckning:

  • Serie A 1: Protokoll –
    Volymnummer Tidsperiod Anmärkning
    1 1849 — 1873 Protokollavskrifter
    Nr 1
    2 1848 — 1873 Dubletter av revisionsberättelser 1848-1873
    Direktionsberättelser i koncept 1852-1867
    Avskrift 1860-1873
    3 1847 — 1859 Bolagsstämmoprotokoll
    4 1848 — 1873 Revisionsberättelser
    5 1848 — 1873 Direktionsberättelser
    Protokoll 1848-1856, 1868-1872
  • Serie E 1: Korrespondens –
    Volymnummer Tidsperiod Anmärkning
    1 1845 — 1860 Kopiebok 1845-1852, 1859-1860
  • Serie F 1: Handlingar ordnade efter ämne –
    Volymnummer Tidsperiod Anmärkning
    1 1847 — 1873 Mestadels kontrakt och protokollsutdrag
    Nr 52
    2 1847 — 1873 Kontrakt angående timmerköp och gravitationsbevis över inteckningar i Gålsjö Bruk
    Nr 55
  • Serie G 1: Räkenskaper –
    Volymnummer Tidsperiod Anmärkning
    1 1847 — 1848 Cassabok
    2 1848 Capitalbok
    3 1848 Journal
    4 1848 — 1849 Cassabok
    5 1849 Capitalbok
    6 1849 Journal
    7 1849 — 1850 Cassabok
    8 1850 Capitalbok
    9 1850 Journal
    10 1850 — 1851 Cassabok
    11 1851 Hufwudbok
    12 1851 Journal
    13 1851 — 1852 Cassabok
    14 1852 Hufwudbok
    15 1852 Journal
    16 1852 — 1853 Cassabok
    17 1853 Hufwudbok
    18 1853 Journal
    19 1853 — 1854 Cassabok
    20 1854 Hufwudbok
    21 1854 Journal
    22 1854 — 1855 Cassabok
    23 1855 Hufwudbok
    24 1855 Journal
    25 1855 — 1856 Cassabok
    26 1856 Hufwudbok
    27 1856 Journal
    28 1856 — 1857 Cassabok
    29 1857 Hufwudbok
    30 1857 Journal
    31 1857 — 1858 Cassabok
    32 1858 Hufwudbok
    33 1858 Journal
    34 1858 — 1859 Cassabok
    35 1859 Hufwudbok
    36 1859 Journal
    37 1859 — 1860 Cassabok
    38 1860 Hufwudbok
    39 1860 Journal
    40 1860 — 1861 Cassabok
    41 1861 Hufwudbok
    42 1861 Journal
    43 1861 — 1862 Cassabok
    44 1862 Hufwudbok
    45 1862 Journal
    46 1862 — 1863 Cassabok
    47 1863 Hufwudbok
    48 1863 Journal
    49 1863 — 1864 Cassabok
    50 1864 Hufwudbok
    51 1864 Hufwudbok
    52 1864 Journal
    53 1864 Journal
    54 1864 — 1865 Cassabok
    55 1865 Hufwudbok
    56 1865 Hufwudbok
    57 1865 Journal
    58 1865 Journal
    59 1865 Journal
    60 1865 — 1866 Cassabok
    61 1866 Hufwudbok
    62 1866 Hufwudbok
    63 1866 Journal
    64 1866 Journal
    65 1866 — 1867 Cassabok
    66 1867 Hufwudbok
    67 1867 Hufwudbok
    68 1867 Journal
    69 1867 Journal
    70 1867 — 1868 Cassabok
    71 1868 Hufwudbok
    72 1868 Hufwudbok
    73 1868 Journal
    74 1868 Journal
    75 1868 — 1869 Cassabok
    76 1869 Hufwudbok
    77 1869 Hufwudbok
    78 1869 Journal
    79 1869 Journal
    80 1869 — 1870 Cassabok
    81 1870 Hufwudbok
    82 1870 Hufwudbok
    83 1870 Journal
    84 1870 Journal
    85 1870 — 1871 Cassabok
    86 1871 Hufwudbok
    87 1871 Hufwudbok
    88 1871 Journal
    89 1871 Journal
    90 1871 — 1872 Cassabok
    91 1872 Hufwudbok
    92 1872 Hufwudbok
    93 1872 Journal
    94 1872 Journal
  • Serie G 2: Inventarielistor –
    Volymnummer Tidsperiod Anmärkning
    1 1847 — 1848 Inventarielistor från Bollsta, Forsse, Graninge, Sollefteå och Holm
  • Serie G 3: Diverse räkenskaper –
    Volymnummer Tidsperiod Anmärkning
    1 1851 — 1886 Werkstads-bok 1851-1852
    Handlare Abraham Nordlander 1864-1886
    Sågtimmerbok 1872
    2 1870 Verifikationer till 1870-års Journal

Forsse Bruk 1848-1872 | Årtal: 1848 — 1872

/i /av

Arkivbildare: Forsse Bruk 1848-1872

Verksamhetsperiod: 1848 — 1872

Historik arkivbildare:

Forsse Bruk Jacob Efraim Clason (1743-1809), sonson till Johan Clason ansökte 1804 om privilegier för ett nytt järnverk vid Forsse (Faxälvens numera torrlagda fåra). Kungl. Maj:ts privilegium för Forsse bruk utfärdades den 4 november 1805. Tackjärn skulle hämtas från Nya Kopparbergs och Grythytte bergslager. Som villkor sattes dessutom att anläggningen skulle vara färdig inom två år från privilegiets datum, vilket emellertid visade sig vara en omöjlighet på grund av stora vattenflöden. Den 15 juni 1808 medgav Kungl. Maj:t att tidsfristen utsträcktes med ytterligare två år. Under tiden hade marknadsläget förrändrats och gjorde det nödvändigt att göra ansökan om manufaktursmidets utbyte mot stångjärnstillverkning. 1807 stod förvaltarebostaden klar och två vattensågar var redan i drift när så stångjärnsbruket uppfördes. År 1839 såldes bruket till Walfrid Enblom och Bergskollegium beviljade utökade smidesrättigheter och nya verkstäder. I vilken utsträckning denna utvidgning verkligen kom till stånd är oklart. Enblom gjorde konkurs 1846. Tack vare trävaruindustrins snabba expansion fick bruket ett uppsving på 1870-talet. Smide behövdes både inom flottningen och skogsindustrin. År 1900 lades järnbruket ner och samtidigt byggdes den första kraftstationen. När järnbruket lades ner blev Forsse bruk istället Forsse Gård. På Forsse gård fanns både hästar och kor och driften var igång till 1958 Arkivet efter Forsse bruk och Forsse Gård, som finns hos Näringslivsarkiv i Norrland-NIN sträcker sig mellan åren 1747 och 1969 (de tidiga handlingarna rör Ledinge finbladiga såg, som 1813 flyttades till Forsse och blev Forsse sågverk) Februari 2015, Härnösand Daniel Nordin, arkivchef

Innehållsförteckning:

  • Serie F 1: Handlingar ordnade efter ämne –
    Volymnummer Tidsperiod Anmärkning
    1 1833 — 1895 Handlingar bl.a. om avtal med Walter Enblom 1833-1847
    Ang. Forsse och Ledinge Tullkvarnar 1860-1894
    Gravationsbevis 1846-1881
    Nr 30
    2 1823 — 1895 Handllingar ang. Forsse Sågverk 1823-1881
    Virkesutsyningar, timmerköp, virkesleveranser m.m. 1869-1895
    Nr 31
    3 1826 — 1890 Rättegångshandlingar 1826-1890 om bl.a. rörande det Edbomska målet 1857-1863
    Nr 209
  • Serie G 1: Räkenskaper –
    Volymnummer Tidsperiod Anmärkning
    1 1848 Capitalbok
    2 1848 Journal
    3 1848 Afräkningsbok 2
    4 1848 Memorial
    5 1849 Capitalbok
    6 1849 Afräkningsbok 1
    7 1849 Afräkningsbok 2
    8 1849 Cassabok
    9 1849 Memorial
    10 1850 Capitalbok
    11 1850 Afräkningsbok 1
    12 1850 Afräkningsbok 2
    13 1849 Afräkningsbok 3
    14 1850 Cassabok
    15 1850 Memorial
    16 1851 Capitalbok
    17 1851 Afräkningsbok 1
    18 1851 Afräkningsbok 2
    19 1851 Cassabok
    20 1851 Memorial
    21 1851 Proviantutgiftsbok
    22 1852 Capitalbok
    23 1852 Afräkningsbok 1
    24 1852 Afräkningsbok 2
    25 1852 Cassabok
    26 1852 Memorial
    27 1853 Capitalbok
    28 1853 Journal
    29 1853 Afräkningsbok 1
    30 1853 Afräkningsbok 2
    31 1853 Cassabok
    32 1853 Cassabok
    33 1853 Memorial
    34 1854 Capitalbok
    35 1854 Journal
    36 1854 Afräkningsbok 1
    37 1854 Afräkningsbok 2
    38 1854 Memorial
    39 1855 Capitalbok
    40 1855 Journal
    41 1855 Afräkningsbok 1
    42 1855 Afräkningsbok 2
    43 1855 Cassabok
    44 1855 Memorial
    45 1856 Capitalbok
    46 1856 Journal
    47 1856 Afräkningsbok 1
    48 1856 Afräkningsbok 2
    49 1856 Cassabok
    50 1856 Memorial
    51 1857 Capitalbok
    52 1857 Journal
    53 1857 Afräkningsbok 1
    54 1857 Afräkningsbok 2
    55 1857 Cassabok
    56 1857 Memorial
    57 1858 Capitalbok
    58 1858 Journal
    59 1858 Afräkningsbok 1
    60 1858 Afräkningsbok 2
    61 1858 Cassabok
    62 1858 Memorial
    63 1859 Capitalbok
    64 1859 Journal
    65 1859 Afräkningsbok 1
    66 1859 Afräkningsbok 2
    67 1859 Cassabok
    68 1859 Memorial
    69 1860 Capitalbok
    70 1860 Journal
    71 1860 Afräkningsbok 1
    72 1860 Afräkningsbok 2
    73 1860 Cassabok
    74 1860 Memorial
    75 1861 Capitalbok
    76 1861 Journal
    77 1861 Afräkningsbok 1
    78 1861 Afräkningsbok 2
    79 1861 Cassabok
    80 1861 Memorial
    81 1862 Capitalbok
    82 1862 Journal
    83 1862 Afräkningsbok 1
    84 1862 Afräkningsbok 2
    85 1862 Cassabok
    86 1863 Capitalbok
    87 1863 Journal
    88 1863 Afräkningsbok 1
    89 1863 Afräkningsbok 2
    90 1863 Cassabok
    91 1863 Memorial
    92 1864 Capitalbok
    93 1864 Journal
    94 1864 Afräkningsbok 1
    95 1864 Afräkningsbok 2
    96 1864 Cassabok
    97 1864 Memorial
    98 1865 Capitalbok
    99 1865 Journal
    100 1865 Afräkningsbok 1
    101 1865 Afräkningsbok 2
    102 1865 Cassabok
    103 1865 Memorial
    104 1866 Capitalbok
    105 1866 Journal
    106 1866 Afräkningsbok 1
    107 1866 Afräkningsbok 2
    108 1866 Cassabok
    109 1866 Memorial
    110 1867 Capitalbok
    111 1867 Journal
    112 1867 Afräkningsbok 1
    113 1867 Afräkningsbok 2
    114 1867 Cassabok
    115 1867 Memorial
    116 1868 Capitalbok
    117 1868 Journal
    118 1868 Afräkningsbok 1
    119 1868 Afräkningsbok 2
    120 1868 Cassabok
    121 1868 Memorial
    122 1869 Capitalbok
    123 1869 Journal
    124 1869 Afräkningsbok 1
    125 1869 Afräkningsbok 2
    126 1869 Cassabok
    127 1869 Memorial
    128 1870 Capitalbok
    129 1870 Journal
    130 1870 Afräkningsbok 1
    131 1870 Afräkningsbok 2
    132 1870 Cassabok
    133 1870 Memorial
    134 1871 Capitalbok
    135 1871 Journal
    136 1871 Afräkningsbok 1
    137 1871 Afräkningsbok 2
    138 1871 Cassabok
    139 1871 Memorial
    140 1872 Capitalbok
    141 1872 Journal
    142 1872 Afräkningsbok 1
    143 1872 Afräkningsbok 2
    144 1872 Cassabok
    145 1872 Memorial
    146 1872 — 1874 Journal 1872
    Konceptbok 1872-1874
  • Serie G 2: Dagsverksböcker –
    Volymnummer Tidsperiod Anmärkning
    1 1850
    2 1851
    3 1852
    4 1853
    5 1854
    6 1854
    7 1856
    8 1857
    9 1858
    10 1859
    11 1860
    12 1861
    13 1862
    14 1863
    15 1864
    16 1865
    17 1866
    18 1867
    19 1868
    20 1869
    21 1870
    22 1871
    23 1872
  • Serie G 3: Inventarieböcker –
    Volymnummer Tidsperiod Anmärkning
    1 1853 — 1857
    2 1868 — 1873
  • Serie G 4: Smidesrapporter –
    Volymnummer Tidsperiod Anmärkning
    1 1864 — 1868